Berättarkonst associeras ofta till litteratur och professionella konstformer. Men vi syftar här på vardagligt berättande, på alla de stilmedel och tekniker som vi använder, utan att kanske ens tänka på det vi gör som berättarkonst. I projektet ”Kreativt åldrande: Berättarkonst och funktionshinder” utvecklar vi nya redskap för arbetet med vård och omsorg. Projektet syftar till att tillförsäkra alla äldre människor en egen röst i deras vardagliga berättande. Enkelt uttryckt handlar det om att få vara sig själv eller den man vill vara. Med funktionshinder syftar vi på hinder som är betingade av yttre omständigheter och som motverkar enskilda människors fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor med andra. I det avseendet vill vi med projektet bidra till att stärka en form av tillgänglighet som stadgas om i FN:s konvention om rättigheter hos personer med funktionsnedsättningar.
Med hjälp av en modell utvecklar vi nya redskap för narrativ vård och omsorg i samverkan med dem som ska använda redskapen. Modellen bygger på tre principer:
• Alla kan berätta med hjälp av aktiva lyssnare.
• Berättande mobiliserar resurser hos varje enskild individ.
• Berättande kan tas tillvara som en grund för metodutveckling.
En central princip hos modellen är att genom samverkan skapa förutsättningar för ömsesidiga utbyten av kunskaper och erfarenheter mellan yrkespraktik, konstnärligt och vetenskapligt arbete samt i dialog med berörda referensgrupper.
Hur går det till i praktiken att göra aktiva lyssnare tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar?
Projektet ”Kreativt åldrande. Berättarkonst och funktionshinder” löper under två år. Under det första året har tre pilotprojekt genomförts för att utveckla redskap som ska kunna implementeras i reguljär verksamhet. Allra första steget i pilotprojekten har varit att identifiera behov, hinder och möjligheter för att ta vara på berättande som en resurs i vård och omsorg.
I varje delprojekt organiseras en projektgrupp bestående av vård- och omsorgspersonal, konstutövare och projektledning. I projektgruppen riktar deltagarna blicken först mot sig själva som berättare och övergår sedan till att dokumentera samtal och berättarsituationer i ordinarie verksamhet med video. Vi använder inspelningarna som underlag för att i samverkan analysera och på sikt vidareutveckla narrativ praxis i deltagarnas yrkespraktiker. Vi har på den här sidan startat en blogg och bjudit in deltagarna att göra inlägg, gärna om sådant om man gör men inte alltid sätter ord.
Allt som dokumenteras med video förutsätter etiskt samtycke av varje person som är avbildad. Vid lämpligt tillfälle i den fortsatta processen erbjuds seniorer i äldreboenden eller andra brukare att medverka till framställningen av bildberättelser. I arbetet kan också anhöriga och närstående involveras. I projektet varvas dokumentationer av personalens dagliga vård- och omsorgsarbete med projektgruppens egna möten.
Efter analysfasen fokuseras projektarbetet på utvecklingen av de redskap som syftar till att göra aktiva lyssnare mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Redskapen finns i olika former i verksamheterna. Den modell vi talar om här, sorterar dem i fyra olika typer och fungera som ett sammanhållande ramverk. Modellen är ett hjälpmedel för att synliggöra och systematisera de metoder som används.
Läs mer om redskap för narrativ omvårdnad.
Narrativ vård och omsorg 